Detta är ingen blogg där jag delar med mig av mitt innersta utan här vill jag att ni ska kunna inspireras av det vi äter och njuter av. MEN då jag faktiskt lyckats skapa en blogg med några trogna läsare vill jag i all korthet dela med mig av det som jag pysslat med den senaste tiden. En nära anhörig har under våren insjuknat i kanske den värsta av alla cancerformer som går att få och denna vecka har vi följt honom till den sista vilan - eller som prästen så fint sa att han har nu gett sig i väg på sin sista seglats - som den seglare och älskare av havet han var. Vi har nu funnits till hands för varandra och för de i vår närmaste krets som behövt oss. Livet har fortsatt parallelt med denna sjukdomstid men det har inte varit inspirerande att dela med sig av det här.
Vi är nu mitt i semestern, batterierna står på laddning och vi tar en dag i tagen.
Åh, vad tråkigt Sara! Jag gick igenom samma sak förra sommaren då min pappa dog i cancer. Det är svårt att sätta ord på det man går igenom... Men jag har lärt mig att aldrig ta något eller någon för givet och att ta vara på nuet. Det är ju faktiskt det enda vi har. Och njuta av det man tycker om.
SvaraRaderaTack för underbara bilder och härliga tips som du delar med dig av på bloggen! Inspirerande! Besöker den med jämna mellanrum.
Kram från Zarah (SCM)